Att reglera offentliga inköp av konst är inget nytt. Den äldsta föreskriften vi hittat hittills är från 1893 och finns i Svensk författningssamling under rubriken “Angående inlösen för statens räkning af levande svenska konstnärers arbeten”. På bilden kan du se föreskriftens rubrik och en del av första paragrafen.
För inköp av dåtidens samtidskonst var kraven på öppenhet viktiga. De konstnärer som var aktuella att köpa in från skulle ha varit utställda på en allmän konstutställning. Möjligheten att delta i utställningen skulle vara öppen för alla konstnärer och annonseras i en tidning.
I underlaget från dåtidens kulturdepartement är kraven för processen och tider tydliga. Den så kallade inköpsnämnden skulle ha en bestämd spridning av kompetenser och sekretessen var viktig, liksom jävsfrågan.
Med lite modernare svenska skulle man nästa kunna ta det för dagens upphandlingsregler.
